ÄVENTYR I KINA-LAND, DEL TVÅ
Hoppades ju att jag skulle slippa del två av just den här berättelsen, men nej nej. Det här med bussar är ju verkligen inte min grej alltså.. Men, bäst att börja från början! Det var ju ett tag sen jag skrev nu och jag vet att det sitter en liten fröken Karlsson i Bankeryd och väntar på ett nytt inlägg. Så nu skriver jag ett långt inlägg Linnea, så att du har massor att läsa :)
Förra helgen åkte vi alltså till Guangzhou, Kinas tredje största stad, för safariparksbesök och lite annat. Bokade hostel och sådär innan och såg jättemycket fram emot helgen. På fredagkvällen efter jobbet tog vi bussen till Guangzhou, en resa på ungefär 1,5 timme när trafiken är okej. Vi kom fram, hittade tunnelbanan och tog oss till stationen som låg närmast vårt hostel där vi mötte upp ett annat gäng. Hittade vårt hostel och när vi kliver in så är min första tanke: aldrig i livet, inte en chans att jag sover här.. Vårt rum var litet och trångt, sängarna stenhårda och toaletten inte städad det senaste decenniet. Men det var ju redan bokat och betalat, så det var bara att göra det bästa av situationen. Vi skulle ju bara sova där, så det skulle nog gå bra. På plussidan är att efter ha sovit i de sängarna i två nätter så känns sängen i lägenheten, som tidigare kändes stenhård, som rena drömmen ;) Efter att ha lämnat av våra saker så gick vi en promenad i området, åt lite mat från ett stånd på trottoaren och strosade runt. Hittade en undangömd liten bakgata där det låg flera små mysiga barer, så där satte vi oss och tog en drink innan vi gick tillbaka till hostelet för att försöka få lite sömn.
På lördagen gick vi upp tidigt, det var ju dags för helgens höjdpunkt - SAFARI!! Köpte med oss lite frukost från ett café på vägen och tog sen tunnelbanan till safariparken. Hela dagen gick vi omkring där inne och såg djur från världens alla hörn. Jag är lite dubbel i min åsikt om djurparker. Å ena sidan tycker jag att det är helt fantastiskt att se alla djuren, men å andra sidan tycker jag inte riktigt om att djuren hålls inspärrade för att vi människor ska ha något att titta på. Och efter tre månader i Kina kan jag meddela att jag vet hur det känns att bli uttittad som ett djur i bur ;) Men djuren på den här safariparken såg iaf ut att må bra, så det kändes bra :) I nästan åtta timmar gick vi runt där inne och sen var vi helt slut allihop. Vi avslutade dagen på safariparken med att åka safaritåg genom hela parken :) Den planerade utgången blev istället en mysig middag på en indisk restaurang, efterrätt på Starbucks och lite mer promenerande runt i Guangzhou. Måste säga att Guangzhou är en väldigt fin stad och jag vill verkligen åka tillbaka och spendera mer tid i själva staden. Förra helgen spenderade vi ju största delen av helgen i safariparken :)
Söndagförmiddagen blev väldigt lugn. Vi gick upp och gjorde oss iordning och lämnade sen hostelet, ville inte spendera mer tid där än nödvändigt. Sen gick vi till ett litet café och åt frukost, och strosade runt på stan lite. Efter det ville några av oss besöka massa museum medan jag och en annan tjej mest ville åka hem. Så vi bestämde oss för att dela på oss, och här börjar del två av berättelsen om Äventyr i Kina-land.. Nina, en norsk tjej, och jag bestämde oss för att dra oss mot busstationen och ta första bästa buss hem. Vi bor inte riktigt på samma ställe, så utanför tunnelbanan skildes vi åt och jag gick mot busstationen som jag skulle åka ifrån. Jag fick fram till kvinnan i biljettluckan och sa Dongguan, Houjie, vilket är busstationen närmast oss. Hon upprepar Dongguan, Houjie, jag säger ja och får en biljett. Klockan var få tjugo i två och bussen gick vid två. Så jag satte mig ner och väntade. När bussen kommer så går jag fram till chauffören innan jag kliver på och frågar igen: Dongguan, Houjie? Han svarar ja och jag kliver på. Så fort bussen börjar rulla så somnar jag och efter lite mer än en timme så vaknar jag. Jag tittar ut genom fönstret och känner inte igen mig, vilket gör mig lite orolig. Men här i Kina så tar bussen inte samma väg varje gång och jag tänker att det är säkert bara en annan väg och lutar mig tillbaka. Efter ytterligare en halvtimme ungefär så kör vi in på en station, bussen stannar och alla kliver av. Då börjar jag inse att någonting inte står rätt till.. Jag går fram till chauffören och frågar ännu en gång: Dongguan, Houjie? Denna gången tittar han bara på mig och skrattar, och jag känner paniken komma krypande. Jag ringer vår kinesiska kontaktperson på skolan, förklarar läget för henne och hon pratar med chauffören. Sen säger hon till mig att han ska hjälpa mig att komma hem och då tänker jag att jag antagligen inte är så långt hemifrån. Kanske bara på en annan station i Dongguan.. Oj, så fel jag hade! Chauffören pekar att jag ska kliva på bussen igen, sen kör han tio meter innan han stannar igen och pekar på stationsbyggnaden och att jag ska kliva av. Jag går in och går fram till biljettluckan. Försöker förklara att jag inte vet var jag är och att jag vill till Dongguan, Houjie. Kvinnan bara tittar på mig och skakar på huvudet.. Nu kan jag meddela att panikkänslorna var ganska starka och tårarna nära. Men jag kommer på att jag kan ringa Kelly, en helt fantastisk tjej som jag jobbar med. Ringer henne och hon hjälper mig att reda ut situationen, pratar med kvinnan i biljettluckan och fixar en ny biljett till mig. Kelly berättar då för mig att jag är i en stad som ligger tre timmar hemifrån.. Då brast det! Ringde gråtande till två av tjejerna som jag umgås med här och till mamma och pappa hemma i Sverige. Som vanligt när någonting händer så börjar jag gråta och hetsar upp mig till tusen, men den paniken och känslan av hjälplöshet.. Men med Kellys hjälp lyckades jag iaf ta mig hem och sex timmar efter att jag lämnade Guangzhou öppnade jag äntligen dörren till lägenheten! Så skönt!! Ska nog undvika bussar i framtiden, de verkar inte riktigt fungera för mig ;)
Måndag och ny vecka, och jag började dagen med att stå vid skolans grind och säga godmorgon till alla elever och lärare som kom till skolan. Faktiskt väldigt mysigt, även att jag fick börja en timme tidigare än vanligt.. Dagen fortsatte dock inte lika bra. Vid lunch fick vi veta att en av tjejerna som kom hit samtidigt som mig hade valt att avbryta programmet och lämna Kina, utan att säga någonting till någon. Väldigt tråkigt att hon åkte och att vi inte fick säga hejdå! Men så är det, och lärarjobbet passar inte alla. Annars har veckan flutit på. Vi har börjat planera och förbereda inför nästa veckas Halloweenfirande och barnen har för det mesta varit helt fantastiska. Älskar verkligen varje sekund jag får stå framför dem, även att de ibland beter sig som små huliganer ;) Att de sen passar på att berätta hur bra och vacker jag är varje gång jag träffar dem gör ju inte saken sämre!! :)
Idag är det fredag och äntligen helg, woopwoop!! Helgen innehåller en inflyttningsfest, men annars blir det väldigt lugnt. Har dragit på mig lite halsont som jag hoppas ska vara borta till på måndag.. Så efter lite skype är det nu dags att kasta in handduken och gå hem och lägga sig :) Men först lite bilder!
